Sänkt studiebidrag och höjda lån i regeringens förslag

Regeringen presenterade idag en rad olika finanspolitiska förslag i ett pressmeddelande från finansdepartementet: http://www.regeringen.se/sb/d/18451/a/234494. I detta förslag hittar vi även en sektion rörande studiemedlet.  Delen som berör studiemedlet finns citerad nedan:

“Finansiering inom studiemedelsområdet”

Regeringen presenterar också två finansieringar inom studiemedelsområdet. Bidragsdelen i studiemedlet sänks med 300 kronor per studiemånad, vilket ersätts med lån. Samtidigt höjs lånedelen med cirka 1 000 kronor per studiemånad. Högre studiemedel totalt innebär ännu bättre möjligheter att fokusera på studierna. Sammantaget bedöms detta leda till utgiftsminskningar på cirka 0,8 miljarder kronor årligen. Studielån som tas från och med 2015 kommer inte som idag att skrivas av från 68 års ålder. Detta bedöms minska utgifterna med cirka 0,35 miljarder kronor årligen.” (Finansdepartementet, 2014-02-20)

Att studenter får en högre inkomst är välkomnat, men dessvärre ger förslaget ett stort bakslag för många studenter. Igår (2012-02-19) genomförde vi i Kristianstad Studentkår ett åsiktstorg kring studentekonomi där 24% av de svarande angav att studiebidraget är deras huvudsakliga inkomstkälla. För dessa studenter kommer förslaget innebära 300kr mindre i månaden. Med en medianpendlingskostnad för dessa studenter på 840kr till och från lärosätet varje månad. Med ett sänk studiebidrag blir deras inkomst 2520kr/månad, vilket lämnar 1680kr/månad. För dessa studenter som bor hemma och lever med studiebidraget blir denna förändring ett hårt slag.Tar man exemplet med en student som pendlar från Blekinge och bor hemma blir det 1280kr kvar efter att busskortet är inköpt. En summa som ska täcka kurslitteratur och eventuella kostnader till föräldrar.

Men förslaget slår även hårt mot övriga studenter. För de studenter som finansierar sina studier med bidraget och arbete betyder det att de kommer behöva jobba mer, vilket riskerar att ge negativa effekter på studieresultatet och försämra genomströmningen. För studenter med lång och bidrag blir det en skiftning och ökade studieskulder. På en högskola där majoriteten av studenter utbildas för yrken inom offentlig sektor, yrken som inte är högavlönade, innebär en skiftning mellan lån och bidrag en lägre inkomst i det yrkesverksamma livet. För våra lärarutbildningar som dessutom är ganska långa (4,5-5år) riskerar höjda studieskulder att dessutom minska attraktionskrafter rejält.

Vi i Kristianstad Studentkår anser att studiemedlet ska ge förutsättningar till en god ekonomi både under och efter studierna. Detta förslag ger negativa effekter på bägge områdena. Om regeringen vill satsa på utbildning måste de också föra en politik som ger studenter bra förutsättningar för studier.

Amanda Lindborg Kårordförande 2014

Foto: Martina Huber/ Regeringskansliet