Vi kräver längre utbildning i högskolepedagogik

Att utbildade lärare är viktigt rådet det stor konsensus kring inom utbildningspolitiken. Regeringen har med införandet av en lärarlegitimation stramat åt vilka som får undervisa i svensk grund- och gymnasieskola. Men samma år som regeringen tog beslut om införandet av en lärarlegitimation genomförde regeringen också autonomireformen för rikets högskolor och universitet. Kravet på att högskolelärarna ska ha pedagogisk utbildning slopades samtidigt som på övriga utbildningsnivåer stramades åt.

Att lärare på högskolorna och universiteten skulle ha mindre behov av att ha en pedagogisk undervisning känns inte som en rimlig antagning. Sveriges Universitets och Högskoleförbund rekommenderar förvisso alla lärosäten att själva införa ett krav på pedagogisk utbildning, men ett sådant krav finns dessvärre inte på Högskolan Kristianstad. Pedagogisk forskning[1] från visar att läraren är den viktigaste kvalitetsfaktorn för lärande och behöver ha en förståelse för de bakomliggande faktorerna för lärande för att ha en god utbildningskvalitet. Denna forskning är förvisso riktad åt skolan, men att detta skulle bli mindre viktigt för studenters lärande känns otroligt. Tvärtom visar finsk forskning[2] att det inte finns några stora skillnader mellan yngre och äldres lärande.

En hög undervisningskvalitet är ett måste för att utbildningskvaliten ska vara hög. Även om högskolelärare är pedagogiskt skickliga i grunden är utbildningen ett måste för att skapa den bakomliggande förståelsen, men också för att ge läraren de verktygen som behövs för att kunna genomföra en formativ bedömning. Även planeringen av undervisning tar Håkansson och Sundberg upp som viktigt för utbildningskvaliten. Genom att högskolelärarna får en förståelse för den pedagogiska planeringen blir även undervisningen tydligare för studenterna.

Kristianstad Studentkår har samlat in studenters åsikter och granskat högskolepedagogiken utifrån forskning, men också jämfört med den utbildning lärare på andra stadier får. Slutsatsen av detta har blivit ett krav på en termins obligatorisk högskolepedagogisk utbildning för att få undervisa på högskolan. Vi har skickat in en skrivelse till högskolan med vårt krav och i skrivelsen påvisar vi de kompetenser som bland annat, Håkansson och Sundberg tar upp som viktiga för en bra lärare. Vi har använt högskolans egna kurser på lärarutbildningen som en grund för vårt förslag på storlek på utbildning utifrån dessa.

För studentkåren är slutsatsen enkel: Genom pedagogiskt utbildade lärare höjs kvalitén på utbildningen! Inför krav på högskolepedagogisk utbildning nu!

 

Amanda Lindborg
Tillträdande kårordförande 13/14

 


[1] Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel. 2012. Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur

[2] Pohjolainen, P.& Jylhä, M. (toim.) 1990. Vanheneminen ja elämänkulku.
Sosiaaligerantologian perusteita

Bild från sxc.hu av fakhar